Med digitalisering, automatisering och specialisering i fokus förändras arbetslivet i rask takt. För många organisationer gäller det att lista ut vilka kompetensbehov som behövs i framtiden. "Det mesta tyder på att människan och genuint mänskliga förmågor kommer att stå i fokus", säger Karin Andersson, senior advisor på Kairos Future.
I Stora Jobbstudien tecknar analysbolaget Kairos Future bilden av morgondagens arbetsmarknad och kompetensförsörjning. 10 000 svenskar och 1 000 arbetsgivare har beskrivit hur de ser på arbete och kompetensbehov nu och i framtiden. I det kortare perspektivet är det tydligt att pedagoger, vård- och omsorgskompetens i offentlig sektor och all form av teknisk kompetens i näringslivet är hårdvaluta på framtidens arbetsmarknad.
– Trots automatisering av tjänster växer ändå tjänstejobben. Många områden håller på att tjänstefieras. Mycket av det vi tidigare köpte som varor konsumeras idag som tjänster, säger Karin Andersson, senior advisor på Kairos Future.
På längre sikt handlar det om att hantera snabbrörliga och komplexa sociala sammanhang.
– Framtidens arbetsliv är mer digitalt, flexibelt och flytande; mer självgående helt enkelt. Samtidigt tyder det mesta på att människan och genuint mänskliga förmågor kommer stå i fokus, säger Karin.
I framtiden pekar mycket, enligt henne, på att alla verksamheter kommer att vara beroende av omfattande tekniska system.
– Specialister på att hantera produktutbudet på de mäktiga plattformarna, exempelvis Microsoft, som navigerar i tekniska djungler blir allt mer efterfrågade.
I takt med att arbetslivet automatiseras tillkommer jobb med högre kvalifikationskrav, genom avancering av arbetsuppgifter.
– Vi ser det idag i den stora bristen på personer med IT-orienterade yrken. I EU är prognosen att det kommer saknas en miljon människor med data- och systemvetarkompetens år 2020.
Det lockar framtidens specialister
Så hur kan då företagen förbereda sig för- och attrahera - framtidens specialister? I Stora Jobbstudien fick 10 000 respondenter frågan kring vad som är viktigt i arbetslivet. Det resulterade i en samling så kallade ”Big 5-faktorer” som alla organisationer behöver vara bra på. Kort sammanfattat handlar det om fungerande psykosociala förhållanden, anställningstrygghet, intressanta arbetsuppgifter, balans mellan arbete och fritid och att ens kompetens och kapacitet tas tillvara.
– Samtidigt finns två dimensioner där det skiljer sig: trygghet kontra frihet, egennytta kontra annan nytta. Det gäller att lära känna bärarna av eftersträvansvärda kompetenser. Den grundläggande regeln i all kommunikation gäller även här: att förstå för att kunna bli förstådd, säger Karin.
För arbetsgivare gäller det att anpassa förmåner, rekryteringsprocesser och marknadsföring då prioriteringarna skiljer sig beroende på yrkesroller, livssituation, intressen och att sammanhanget är viktigt.
– Det gäller också att samskapa med andra, såväl i att utveckla platsen där man verkar, som i rekrytering.
Maskin eller människa?
Som enskild individ blir flera olika sorters förmågor efterfrågade på framtidens arbetsmarknad; bland annat teknisk förmåga att bemästra digitaliseringen och förmågor relaterade till driv och disciplin; att själv ta ansvar för förändring, leverera resultat och skaffa relevant kunskap i ett alltmer flexibelt arbetsliv.
– Men också en social förmåga att hantera det som inte går att teknifiera: att leda, coacha, samarbeta med, serva och bemöta människor, konstaterar Karin.
Så i en tid när samhället och arbetslivet allt mer präglas av samverkan och samspel mellan människa och maskin kommer det alltså bli allt viktigare med social kompetens?
– Ja, komplext värdeskapande kräver människor som fungera tillsammans. När ungdomsgenerationen får frågan om vad som lockar dem till jobb så blir svaret ofta ”omtänksam arbetsgivare”, ”trygghet på jobbet” och ”öppet arbetsklimat” parat med anställningstrygghet och meningsfullhet och att göra något viktigt.
Du har sagt att en stor del av nästa generations arbetskraft vill ha kontroll och ordnade arbetsuppgifter. Hur kan det påverka gigjobbandet i framtiden?
– För personer med hög och attraktiv kompetens kan gigekonomin skapa frihet i livet. Det gör det möjligt att lägga livspusslet på nya sätt. Men gigekonomin kan också bli det naturliga men kanske inte alltid hållbara alternativet för personer som idag har svårt att komma in på arbetsmarknaden. När vi frågar 18-35-åringar går skärningspunkten i synen på om gigjobb är positivt eller negativt vid en månadsinkomst på 30 000 kronor.
Det finns inget som pekar på att dagens kompetensbrist kommer att avstanna, betonar Karin Andersson. Dels för att efterfrågan på kompetens ökar snabbare än antalet människor med rätt utbildning, dels för att tilltagande specialisering ökar behoven av välutbildade människor med rätt profil.
– Matchning kommer alltid att behövas, om än allt mer finmaskigt i takt med ökad specialisering. Utvecklingen mot att stödja kompetensutveckling och kompetensväxling på olika sätt är intressant. Möjligen kan rekryteringsföretagen ta en ännu större plats i det.