För att undvika ingenjörsbrist i framtiden måste Sverige ta ett helhetsansvar. – Rekryteringsbolagen har en viktig roll att fylla här, säger Ulrika Lindstrand, förbundsordförande för Sveriges ingenjörer.
Den påstådda ingenjörsbristen är egentligen inget reellt hot, utan en missriktad fördom från arbetsgivarnas håll som delvis gripits ur luften. Det menar Ulrika Lindstrand, och hon stärker tesen med statistik i ryggen.
– När vi tittar på klassiska faktorn när det råder en brist så brukar lönerna gå upp väldigt kraftigt, och det kan vi inte se i statistiken att de har gjort. Däremot efterfrågar företagen väldigt specifik kompetens. Fordonsindustrin går nu över till elektrifiering. När man gör så stora skiften är det bara att konstatera att den mängden av ingenjörer som behövs för att fylla den kvoten i form av nyutexaminerade ingenjörer med just dessa specifika områden är väldigt begränsad, säger hon.
Ulrika poängterar att resurserna per student som svenska lärosäten får för ingenjörsutbildningar har gått ner under lång tid. Det innebär i sin tur risker för urlakning av utbildningarnas kvalitet.
– Ingenjörsutbildningar är ofta krävande i det att det krävs mycket lärarledd tid, laboratorietid och dyra utrustningar.
Hon påpekar att vi inte löser problemet med att vi har för få ingenjörer som examineras genom att sätta till fler platser – utan att det snarare handlar om att måste lösa problemet med att alltför många inte tar sin examen.
– Det i sin tur kräver att man gör något åt förkunskapen.
Ingenjörer är ingen hyllvara
Idag tar det lång tid att bli ingenjör. Som Ulrika säger: ”det finns liksom inte nya ingenjörer att bara hämta från hyllan”.
– Det handlar om att man på ett tidigt stadie måste blicka framåt och planera för vilka skiften man har, när de kommer och hur man ska genomföra dem. När vi gör undersökningar hos våra förtroendevalda ser vi att företagen inte är särskilt bra på att kompetensutveckla sin personal i tillräcklig omfattning för att man ska klara stora omställningar.
Enligt Ulrika har företagen ett stort ansvar att verkligen planera för sina teknikskiften:
– Var vill man vara någonstans i framtiden? Vilka affärsområden ska man rikta in sig på? Det gäller också att planera för sin kompetensutveckling, inventera kompetensen hos sin personal och på ett tidigt stadium identifiera och sätta upp kompetensplaner för sina medarbetare. På så sätt är man bättre rustad för att ta sig an framtiden.
För rekryteringsbolagen, konstaterar Ulrika Lindstrand, gäller det att bli bättre på att ifrågasätta uppdragsgivarna vilken kompetens de verkligen behöver så att man inte bara slentrianmässigt ”beställer” en högskoleingenjör eller en civilingenjör, utan tittar på vad de faktiskt behöver till tjänsten.
– Jag upplever att det har gått lite inflation i att man väljer en civilingenjör trots att företaget inte har behov av den kompetensen. När det kommer till kritan kan det ofta visa sig att när civilingenjören kommer ut på företaget upplever personen att hen inte får tillräckligt kvalificerade arbetsuppgifter, och vi kan se att lönerna inte heller alltid faller ut.
Rekryteringsbolagen bör också tänka på att inte vara alltför detaljerade när de lägger ut annonser.
– Vi vet att framför allt många kvinnor inte söker tjänster om de inte upplever att de lever upp till alla krav som ställs. Om man exempelvis ska få tag på en duktig programmerare och skriver i annonsen att den sökande ska kunna tio olika språk, då väljer kvinnor bort tjänsten då de inte kan alla de tio språken, samtidigt som en man tänker: ”jaja, jag kan i alla fall två tredjedelar av språken och resten lär jag mig”.
Många företag och rekryteringsbolag söker väl också efter stresståliga personer som klarar av många bollar i luften?
– Ja, och det är också en farlig signal att skicka ut. Det är många som dels varit utbrända innan. Dels riskerar man att småbarnsföräldrar kommer att välja bort att söka tjänsten för att man tror att det kan bli för tungt att mäkta med. Det är viktigt att tänka textspråk, bildspråk och välja format som är inkluderande. Annonsen ska vara för alla. Jag tror att många väljer bort att söka vissa jobb trots att de kanske skulle passa perfekt på grund av olika anledningar som har med annonsens utformning att göra.
Sveriges export är beroende av ingenjörer
Enligt Ulrika är risken att vi som samhälle underskattar den verkan en verklig ingenjörsbrist kan få.
– Om det skulle uppstå en brist är det rätt allvarligt med tanke på att vi är ett litet exportberoende land som får mycket finansiering till vår välfärd från exporten. Det Sverige exporterar och lever av är ju just våra produkter och tjänster som i många fall skapas av ingenjörer. Och vi vet också att ingenjörer genom sitt arbete skapar arbetstillfällen för andra grupper i samhället.
Samtidigt ser Ulrika stora framtidsmöjligheter i branschen. Redan idag är Sverige världsledande inom många olika områden.
– Vi är exempelvis jätteduktiga på trafiksäkerhet, på att bygga hållbara städer och inom gruvdrift. Nu finns möjligheten att faktiskt uppgradera och vidareutbilda personer inom avancerad teknik. Jag tycker att vi ska se positivt på det. Vi har alla möjligheter.